11 april 2012

sdggs

Tårarna tar aldrig slut... trodde dom skulle kväva mig redan igår.. Somnade och drömde.. vaknade och fortsatte.. Allt känns så ovärt... det går aldrig bra... är inte ens värd att bli älskad.. är tydligen inte ens värd kärlek.. allt har gått i botten igen... Hade lovat mig själv att aldrig försöka efter allt som har hänt.. Men jag gjorde.. för jag kände verkligen kärleken.. Denna gång lovar jag mig att någon kommer aldrig igen komma nära mitt liv... pallar inte det här längre.. Känns som hela ens liv är lögn.. Allt går emot än.. Har alltid gjort... Har kämpat så hårt.. så hårt att jag bara inte orkar stå upp längre... Kan inte hitta något positivt längre... det är inte bara det här som gjort det.. Känns som man förlorat allt... Vad ska man kämpa för.. Har försökt att inte leva negativt.. men det är alltid något.. som får en att falla tillbaka.. Jag är duktig på att göra mitt liv surt, attt skada mig själv.. Vill inte leva ensam.. Alla säger att det bara är att gå vidare... För mig är det inte bara att kasta bort allt.. det har satt sig.. ingen förstår... igen har aldrig förståt... är inte som alla andra.. är så jävla överkänslosam.. önska jag kunde vara elak och bara säga fuck off.. Men jag kan inte.. Varför blev jag såhär.. varför ska jag känna sån emapti och synpati... panikångesten har aldrig varit såhär...spyr snart... vill inte leva med det här.. vill radera allt... varför går det inte.. varför är vi gjorde såhär...vill inte vara här ensam,, allt känns mer ensamt än någonsin förut... om man är så underbar.. hur kommer det sig att man har blivit lämnad dom gångerna.. hur kommer det sig att någon bara säger hejdå.. Är allt bara lögner.. Har man någonsin betytt något.. eller är det bara ord.. jag ser det bara som ord utan betydelse.. annars hade livet aldrig blivit såhär.. allt har bara varit mörker.. all fejkad glädje man har fått gjort för att jag inte vll visa och dra ner andra.. men nu orkar jag inte mer.. tyck va ni vill.. tro vad ni vill...bryr mig inte längre.. vet inte vart jag ska ta vägen längre.. hade inte mamma funnits där för mig igår när ångesten, deppritionen allt bara kom.. vet jag inte vad som hade hänt.. önska min familj inte behövde se mig såhär.. jag ber om ursäkt för allt..

1 kommentar:

  1. Du ÄR älskvärd Elina! Du betyder för många! Vet att det låter som en klyscha nu; men du är ung och kommer hinna finna ÄKTA kärlek, tro mig! Du får bara inte ha för bråttom! Tålamod! Jag blev riktigt rörd av detta inlägget, man har ju märkt att du inte e dig själv... Önskar jag kunde göra nåt, men hjärtesorg e inte lätt att bota... <3 Va bara dig själv! Det är ju dig vi gillar! :) Finns här för dig om du behöver en axel eller nåt du vet... <3 Jag förstår. Kram

    SvaraRadera

Kommentera inte Anonymt, ändra skriver ni namn ( eller trycker på Namn/Webbadress när ni ska kommentera.
Kul att du tänker kommentera! Uppskattas.