In my memory, in my heart.

Hej mormor
Igår när jag låg i sängen föll du ner i mina tankar igen. Saknar dig så hårt. Du var så underbar!  Kommer ihåg då syster och jag sprang upp till dig efter vi kommit hem från skolan och fikade med dig och mamma. Varje gång efter skolan. Man bara längtade hem. Tiden då jag började dricka kaffe. Kommer ihåg när jag tappade pennan så den trillade ner under golv plankorna på framsidan och jag var så ledsen för det var min favorit penna. Men du lugnade mig och sa att det bara var en penna. När du satt med oss nere vid sjön när vi var små och bjöd på dom där kexen som ser ut som plåster. När jag åkte in till Malmköping med dig då vi köpte tulpaner för vi skulle till kyrkogården. Då du var frisk. Sjukdomen tog dig mot slutet.. Önska verkligen att man kunde ha botat det så det fanns fler år att umgås med dig. Men världen ville annat. Morgonen innan skolan var det värsta i mitt liv. Tårarna slutade aldrig rinna. Inte heller på begravningen efter rosen var lagd på kistan. Andan försvann totalt. Men jag är ändå glad för dom fina minnen man fick med dig!
Minnet av dig hänger på min vägg, du kommer aldrig försvinna helt. För jag vet att du är med mig. <3