Har nu förstått hur fina vänner man har här i världen. Det som hände igår har verkligen fått mig att förstå att de här är ett bevis på att det är slut nu. Har aldrig varit så rädd som då. Det var hemskt. Men ni fanns där för mig och jag tackar er av hela mitt hjärta.
Vill aldrig aldrig mer befinna mig på ett sjukhus igen. Det jag kommer ihåg av vad dom sa gjorde mig så jävla sur. Förstår inte hur man kan hålla på så. Skäms över att jag slog han nästan i ambulansen. Älskar min bror som var där och tog hand om mig och aldrig lämnade mig ur synhåll.
Att han ringde Tobbe och förklarade. Älskar Tobbe som fick mig att bli lugn, att höra hans röst var underbart. <3
Spenderade dagen sovandes i soffan och fick tillbaka mina grejer som låg hemma hos bror. Åker till Skåne på Tisdag, kommer bli skönt att få komma bort och få krama om älsklingen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera inte Anonymt, ändra skriver ni namn ( eller trycker på Namn/Webbadress när ni ska kommentera.
Kul att du tänker kommentera! Uppskattas.