Känns som de inte finns någon mening till att gå upp på morgonen... Finns inget att göra och kan inte göra så mycket heller. Kommer ingen stans utan pengar så man är ju typ låst. Har skrivit in mig på ABF så ska dit i veckan och fixa och snacka med dom. Kommer endå ta skit lång tid innan man får pengar.
Saknar Tobbe som fan.. Man blir ju depp när man vet hur lång tid det tar innan man får träffa han igen. Han lider ju inte direkt han har ju skola och sånt. Mycket annat att tänka på som sagt.
Tankar flyger omkring, blir tokig. Mer galen.. Vad fan ska man ta sig till? Vart finns hjälpen? Hur kommer de se ut om ett tag. Hur ska man klara sig? Bla bla bla bla. Ingen som bryr sig en då. Verkar inte som någon bryr sig iaf. Ingen som ser världen som jag. Tror inte nån vill det heller iofs.
Finns en känsla jag verkligen saknar, men kan inte tvinga fram den. Vill att den ska visa sig automatiskt. Bla bla bla bla...
Varför ska allt vara så tungt..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera inte Anonymt, ändra skriver ni namn ( eller trycker på Namn/Webbadress när ni ska kommentera.
Kul att du tänker kommentera! Uppskattas.